För mig verkar det finas två olika, en trygghet i mig själv och en i den fysiska miljön som jag omger mig av.
Jag har bara ett problem, dessa två verkar inte kunna samarbeta! Min bro har liksom gått sönder, pajat helt enkelt och jag hittar inte verktygen eller materialet för att laga den. Hmm jag får väl avvakta här en stund och vänta på att en byggbåt ska pacera som jag kan flörta in mig hos, så de bygger mig en bro! Avvakta låter ju för övrigt jävligt tråkigt, jag kanske kan utforska vad som finns på gatan där jag står så länge =)
Ska gå in lite djupare på vad jag menar. Trygghet för mig är att jag kan resa nästan vart som helst utan att tycka att det känns lustigt eller att jag saknar ett hem. Eller varför inte göra något impulsivt och bara ge sig ut en tripp i världen och se sig om, som jag gjorde för cirka ett år sen när jag drog till paris och spatserade på gator och torg i tre dagar, det spelar inge roll vart jag är jag har liksom tryggheten i mig själv. Jag menar inte att låta ego, det är inte så jag menar. ni som känner vet vad jag menar =)
En annan trygghet är ju tex att åka ut till landet i Hjulerum och bara inte göra någonting, men under tiden man är där så sipprar tryggheten som jag har i mig ut i luften och den finns i min omgivning.
Men nu är det ju liksom dags att växa upp och skaffa sig ett eget land, eget hus, egna barn och allt som livet handlar om... jag har inte panik... tycker det ska bli jävligt nice om jag bara kan känna mig bekväm i det.....
MEN nu har jag ju allt som jag vill ha och då är det som att min trygghet inom mig gör uppror och bara!!!!! LÄGG AV MED DET DÄR!!!!! DET ÄR BARA TRYGGHETEN INOM DIG SOM DU SKA HA!!!! (min trygghet ser ut som en liten tecknad grön söt gubbe, han är snäll)Alltså kan han eller den inte samarbeta med den fysiska världen! Hur i helvete ska jag lösa det här?
hur bygger jag bron? Eller ska jag bara vänta? Hur gör människor eller har de inte tänkt på det... finns det bara hos andra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar