söndag 28 mars 2010

såhär bor dom när man går ute i djungeln
min favoritmat på favoritstrandhaket
trevligt i solnedgången med öl och gitarr
Sturbucks coffe iPatong
ända kortet där i faktiskt båda ser normala ut =) saknar dig!
Så, här kommer en lite uppdatering Johanna =)
Här i thailand är kontrasterna rätt stora. Ena dagen är man inne på ett lyxigt köpcenter och nästa dag går man i skogen där folk lever mer eller mindre i hemma byggda kojor. Då har dom hundar och en massa höns som äter upp alla små djur runt kojjan kackerlackor, ödlor spindlar och liknande. Jag och christina gick på djungletur häromdagen, jag behövde rastas det kröp i kroppen på mig. Väl inne i djupaste skogen var det rätt läskigt. AHHH va faan var det där... ehh Cattis lugna dig det var nog bara en apa.....
åhh fy faan, skönt när man kom ut på andra sidan av den tätbebyggda kullen, som det för övrigt tog 2,5 timmar att gå över. Det va en bra tur.
Igår låg jag framför datorn och sökte nästan 10 jobb. Lite olika, storkök, restaurang, flygvärdinna och lite allt möjligt. Kändes bra så man har några järn i elden när jag kommer hem.
Det är alltid så när man kommer hem efter säsong eller en lång vistelse borta iallafall, De tre första veckorna är värst, man är rastlös och allmänt fövirrad.
Men den här gången hoppas jag inte att det är så då jag direkt från arlanda ska åka till våran nya lägenhet med våra nya möbler =)
Kommer nog kännas lite konstigt i början att åka till ett nytt ställe och en ny stad när man kommer hem, tur att man är otroligt socialt kompitent då.... Nu har jag nog bara ca 23 dagar kvar, jag får reda på idag vilket datum jag flyger hem exakt. Tydligen är det lite svårt med biljetter så jag kommer nog få flyga över köpenhamn...
Ska bli skönt att komma hem och träffa min släkt, halvar, pontus, pappa, johanna, ksinerna och min lilla farmor. jag skickade ett vykort till min lilla farmor häromdagen där jag skrev lite vad jag gjorde och så skrev jag och tackade för allt hon hade gjort för oss när vi va små. Det va inte meningen att göra henne upprörd men hon hade visst börjat gråta. Jaja det är väl aldrig försent att börja berätta att man älskar någon..... Lilla söta farmor....
Jag hoppas av hela mitt hjärta att inkörningstiden med Halvar inte blir för lång, jag vill mysa med honom! VI pratade i telefonen häromdagen och ponta och johanna lärde honom att skrika cattis och för ett ögonblick trodde jag faktiskt att det va mig han ropa på.... oj oj oj man blir störd på säsong. Kul att träffa honom ska det bli iallafall.
Nej nu ska jag gå och äta frukost så jag kan ta min medicin efteråt. JGa trodde man hade öroninflammation när man va liten, inte när mna snart ska fylla 27.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar