Här är det utgång på en irlänsk pub. Tessan och Christina, de jobbar i miniland.

Nu ska det ses på 3D bio. Riktigt nice. Clash of the titels eller något sånt hette den =)

Majs på nattmarknaden

sushi på natt marknaden

KÖTTSTÅND!

Idag gick jag upp vid 7. Jag och Kristina var tvugna att åka in till immigrationsverket för att få förlängd stämpel i passet. Jag åkte även förbi flygplatsen och betala lite extra på min biljett, så nu får jag flyga direkt hem istället för att mellanlanda och sitta på olika flygplatser i x antal timmar. Ha nu är det bara tio dagar kvar. Jag packade idag för att se om jag kan ta en shoppingrunda till innan jag åker hem. Det blir nog så. Jag slängde endel gammalt skräp och vips så gick det att stänga väskan utan större ansträngning. Och så mycket plats kan väl inte ett par extra klänningar ta? Eller?

Jag har varit på nattmarknad här ett par ggr nu, det är kul. Så sjukt mkt olika stånd med kläder och grejer så det är helt otroligt. Löjligt billigt oxå. klänningar som man lika gärna kunde ha köpt hemma kostar ungefär 200-250 bath alltså 40-45 kronor, örhängen 20 bath styck, 4 kronor. Så om ni någon gång ska åka till Thailand så ska ni göra det med en eller två tomma väskor. Åhh jag vill köpa så mkt presenter men det får ju inte plats..... finns så mycket söta tjejkläder här!

Det ska bli intressant att komma hem nu och se hur man känner efter allt resande, det kommer vara konstigt. Förresten så blir jag förbannad över att människor inte tror att man förändras. Helst när man är på säsong, Åter igen tar jag upp det här. När man är ute så finns det ingenting som bedövar en, som det gör hemma. Hemma har du alla dina vänner, ditt jobb, din lägenhet och all vad det innebär. (inget negativt menat) Det jag menar med det är att man hemma har vardagen utan att tänka på det, man ställer inte så stora frågor till sig själv. Är det något man gör på säsong så är det att tänka. Man möter så mkt människor och olika öden hela tiden, gäster som kollegor. Här har man bara varandra så man är varandras hobby pshykologer kan man väl säga. Man blir ständigt påmind om familjerelationer och är du ledsen eller sårad så finns det inte en chans att gömma det med att gå och fika med bästisen eller sätta sig framför tv;n med fortsättningen av serien du tittade på förra veckan. Det jag vill komma med hela det här är nog att man utvecklas väldigt mkt som människa när man är ute och jobbar. Det är nog det som är bland de konstiga med att komma hem. Man har å mycket nya intryck och erfarenheter så man är ju har ju förändrats sen sist man såg alla. De där hemma kan ju oxå ha förändrats och så står man där 7 månader senare och bara ska ta upp allt där man avslutade det. Jaja vi får se hur det går. Jag får ta dagen som den kommer helt enkelt.

nej nu blev det visst strömavbrott, skriver nog snart igen!

Elin och jag på äventyr

Elin efter en halvimmes färd på mopeden.

fiskenät i den lilla byn vi stannade i för att luncha =)

här byggs en bananbåt

cool brud

Här var jag indian, fick hoppa in i miniland en sväng.

Igår var det ledig dag. Upp med tuppen klockan 09.30 för att gå till frukosten. Ja går den där korridoren tre gånger om dagen och det har börjat bli en phsykisk påfrestning. Göra samma saker varje dag, åhh hela min kropp gör uppror bara jag tänker på det.

Efter att magen va fylld hyrde jag en moppe och på avtalad tid så möttes jag och Elin. Hon jobbar på det andra hotellet i närheten av det som jag jobbar på.

VI drog iväg... ehh vi kör ett tag.... kör lite till.... stannar och tittar.... elins moppe slutar funka, hon kan inte starta den och tre thaiare med familj bli inblandade och börjar peka och grejja.... nej det går inte. Då kom en fram och visade, du kan inte ha stödet nere för då kan man inte starta... smått generade drog vi vidare....

vi åkte till lite utsiktsplatser. åkte bananbåt för att slagga över på en ö. Chaffören ringde till ön som vi skulle till och hade fixat bungalows åt oss. Kommer fram, dubbelt så dyrt som vi hade kommit överens om s vi åkte en bit till, dom hade stängt, jag frågade vem han hade ringt... ehh ehh I don't know.... nehe tillbaks till hamnen och han vill ha betalt för båten. Vi sa glöm det du förstörde våran enda lediga dag... han ba... blablabal police.... åhh här ta dina jävla pengar din thai fucking fan jävla idiotjävel...

Jaja körde vidare... elin vi borde hitta något ställe nu det börjar nog regna snart, 5 sekunder senare var det full storm =)

vi tog in på ett cafe som va jättemysigt. Till lunch hade vi ätit färk kokt white snapper med citronsås och ris, i en liten fiskeby så nu passade det perfekt med kaffe och tonfiskmacka.

Efter en stund stängde fiket så vi fick röra på oss, det regnade fortfarande och vi hittade några bungalows. Super duper mysigt. Det blev perfekt, vi drack tre liter vin och x antal baccardi breezer. Mer minns jag inte.... Vi hade kul, bara jag och Elin. Mindre roligt dagen efter dock. Men men, nu en jobbdag senare så var det värt illamående och huvudvärk! Tack Elin för en superdag. Thomas jag älskar dig och saknar dig mer och mer för varje dag. Nu är det bara 21 dagar kvar tills vi ses på arlanda!